Störstutbud i Norden!
5
0
3
1
Nya bilar

Test: Mini Sport Lane

alex avatar

av

Mini Sport Lane, eller Mini One Sport Lane som jag skulle vilja kalla den. Sport Lane-namnet är ett kampanjnamn som Mini kört med här i Sverige i år, med viss utrustning till ett lite förmånligare pris. Men med tanke på att den nuvarande versionen av Mini (andra generationen under BMW) lanserades 2006 så märks det att dom slänger ut lite nya tilläggsnamn att associera den med för att hålla intresset och försäljningen uppe.

mini01

Fortfarande charmig

Utvändigt är det egentligen inget nytt sedan 2006, men den har fortfarande en skön charm, även om den ser lite väl snäll ut i detta utförande. Utrustningen på testbilen bestod bland annat av sportstolar med halvskinn, klimatautomatik, regnsensor, farthållare och Mini’s sport-knapp (mer om den senare). Den var även monterad med 16-tums lättmetallfälgar med dubbfria vinterdäck i dimensionerna 195/55 som inte direkt lyfte upp utseendet. Annars har den ett väldigt igenkännande yttre. Det som sticker ut är den brant sluttande framrutan, de stora runda framlyktorna och den karakteristiska grillen. Enligt mig så är det mycket att gilla i den yttre designen, och om jag ska framhålla något speciellt som jag gillar så är det backspeglarna, dörrhandtagen och de karmlösa fönsterrutorna i sann retrostil.

mini03

Förtroendeingivande i alla lägen

På vägen så är Mini Sport Lane en härlig bekantskap. Den ger ett väldigt stabilt intryck i vilka lägen du än hamnar, det känns nästan som att det bara är att peka med ratten vart du ska och bilen följer. I och med det känner du dig trygg och kan gå in i kurvor med självförtroende. Detta trots att jag körde med helt nya dubbfria vinterdäck på barmark.

Chassit känns som en av de mest genomarbetade komponenterna på bilen. Det är fast och bilen kränger väldigt lite i kurvor, samtidigt som komforten är förvånandevis bra och inte särskilt stötig. Växellådan är en annan höjdpunkt. Den har en skön mekanisk känsla med korta och distinkta lägen. Väldigt trivsamt att spaka runt, vilket kan behövas med en motor som inte har så mycket vrid. Den fyrcylindriga 1,6 litersmotorn som är ett samarbete mellan BMW och PSA Peugeot Citroën-gruppen har i detta utförande 98 hk vid 6000 varv och 158 Nm vid 3000. I Mini Cooper så har denna motor 122 hk och 160 Nm. Det ska dock framhållas att den har ett väldigt angenämt ljud som faktiskt hörs lite av inne i kupén, vilket inte alltid är fallet med mindre motorer.

Sport-knappen som sitter framför växelspaken har två funktioner. Det mest utmärkande är att den styvar upp styrningen vilket är skönt vid nästan all körning utanför staden, då den annars är i lättaste laget. Den andra är att den bättrar på gasresponsen och accelerationen, något som knappt märks av med denna ganska svaga motor.

I stadstrafiken så briljerar Mini:n med sin smidighet, samtidigt som den är ganska alert från ettans växel. Det är lätt att sick-sacka runt i trafiken och att glida förbi i trånga passager. Sikten runtom är också väldigt bra tack vare den nästan obefintliga b-stolpen och väldigt mycket glas runtom att se ut igenom. Det enda skulle vara att höfterna på bilen är ganska höga vilket gör att det är svårare att se sådant som är nära bilen. Men detta är något som är ganska vanligt på moderna bilar och som vi får vänja oss vid. Fickparkeringar klarar den galant och kommer in i de flesta luckorna utan alltför mycket rattande. I och med att överhänget är nästan obefintligt bak så är det relativt lätt att bedöma avståndet bakåt utan parkeringssensor, något som testbilen saknade. En snabb åtgärd som jag gjorde inför varje fickparkering var att vrida ner ytterbackspegeln mot trottoarsidan för att kunna se kanten, det var lätt gjort med vredet som sitter i förardörren.

På motorvägen klarar den sig också bra, bättre än vad jag trodde faktiskt. Får du upp farten över 110 km/h så kör den på utan ansträngning, däremot kommer du svära när du kommer i kapp en lastbil som är på väg att göra en omkörning. När farten går ner under 100 blir det en ganska lång gummisnoddseffekt innan du kommer upp i marschfart igen, vilket kan vara besvärande speciellt när det är mycket trafik. Det utmärkte sig en del vägljud som trängde in från hjulhusen dock inte så att det stör samtalen med medpassageraren. De kraftigare mönstren på vinterdäcken bidrog säkert en del till det.
För att vara en småbil så klarar den ändå av att färdas längre sträckor utan att vara särskilt påfrestande för förare och passagerare. Jag körde 30 mil i sträck utan paus under min testperiod och det var inga som helst problem.

På kurviga landsvägar är det ändå där Mini’n trivs bäst. Här kommer det finbalanserade chassit och den precisa styrningen till sin fulla rätt. Dessutom är den så pass lättkörd och förlåtande att i princip vem som helst skulle kunna sätta sig bakom ratten och få en riktigt underhållande åktur.
Bränsleförbrukningen för mig blev i snitt 7,3 l/100 km, då hade jag kört en hel del aktiv körning men även längre sträckor motorväg. Jag dock har svårt att se någon uppnå 5,1 l/ 100 km som är deklarerad förbrukning för blandad körning.

mini06

mini07Invändig kvalitét

Inne i kupén bakom ratten blev jag förvånad över hur stor och rymlig den känns inifrån med tanke på storleken från utsidan. Jag fick även samma kommentar från de passagerare jag haft med mig vid olika tillfällen. Överlag så andas interiören av kvalité och välarbetad design, vilket säkert är en bidragande orsak till att Mini har ett lite högre pris än de flesta av sina småbilskonkurrenter.

Något som slår ner lite på känslan är i första hand displayen till stereon som ser väldigt enkel ut och känns lite 2001, även om det var standardmodellen som satt i denna bil. Något annat att anmärka på är mätartavlorna i varvräknaren och hastighetsmätaren som jag inte tycker är speciellt snygga, det ser lite billigt ut gentemot det övriga i kupén. Men om jag ska lyfta fram lite extra ögongodis så är det framförallt vippbrytarna som finns i mittkonsolen och även i taket till innerbelysning. Det gör det helt plötsligt mycket roligare att köra ner fönsterrutorna. Sportratten och växelspaken ger båda ett rejält intryck, materialet känns skönt i händerna och det bidrar till den positiva kvalitétsupplevelsen. Överlag så tycker jag att alla knappar och reglage var lätta att både hitta och förstå. Det är inte överdrivet mycket med knappar, utan det går väldigt snabbt att lära sig navigera bland dom.

Sportstolarna är något skålade och ger tillräckligt stöd i kurvorna. Vid längre körning så bjöd dom på tillfredsställande komfort utan att överraska. Baksätet är inte något som används mer än i nödfall och korta sträckor. Om det är en lång person som kör bilen så är det i princip omöjligt att få någon annan person än ett mindre barn bakom. Bagageutrymmet är ett av de minsta i klassen småbilar på 160 liter. Du får in två stycken mjuka väskor i lite större modell.

En sak som störde mig var att när jag skjuter upp någon av dörrarna utan att hålla i handtaget så studsar den tillbaka mot mig istället för att stanna upp. Det verkade inte spela någon roll om jag var försiktig eller med mer fart. Kanske är det något som går att vänja eller anpassa sig till efter längre tid med bilen?

Till underhållning satt det som nämnt tidigare endast standardstereon med vanlig hederlig CD-spelare och radio. Den hade även en AUX-ingång så jag kunde koppla in min mobil och spela musik från den, vilket var positivt. Ljudet var helt OK även om man vred upp volymen en del.

mini04

Slutord

Mini Sport Lane är en charmig småbil med en hel del karaktär. Den behöver inte särksilt mycket effekt för att ändå kunna bjuda sin förare på gott med underhållning bakom ratten. I staden och på landsvägen är där den gör sig bäst. Motorvägen klarar den av även om det inte briljerar på samma sätt, speciellt med den svagare motorn. Den är inte i närheten av att vara det mest ekonomiska valet, men den har gott om körglädje, snygg design och attityd. Den passar inte alla, men om du är ute efter något extra än bara ett transportfordon så kan den vara något för dig. Jag hade i alla fall svårt att slita mig från den, trots att den inte hade så mycket pulver under huven.

Under 2014 så lanseras en helt ny tredje generation Mini, vi får se till att återkomma med ett rykande färskt test då. Tills vidare så får ni hålla er till godo med detta!

mini08

Snabbfakta Mini Sport Lane

Effekt: 72 kW (98 hk) / 6.000 varv/min
Max. vridmoment: 153 Nm / 3.000 varv/min
Acceleration 0–100 km/h: 10,5 s
Max hastighet: 186 km/h
Acceleration 80–120 km/h (4:e, 5:e växeln): 12,1 / 15,3 s
Bränsleförbrukning (stad): 6,5 l/100 km
Bränsleförbrukning (landsväg): 4,3 l/100 km
Bränsleförbrukning (blandad): 5,1 l/100 km
CO2-utsläpp: 119 g/km
Tjänstevikt: 1.145 kg
Max. tillåten totalvikt: 1.520 kg
Max. tillåten taklast: 75 kg
Bagageutrymmets volym (min. – max.): 160-680 liter
Tankvolym (ca.): 40 liter
Dimensioner (L x B x H): 3723 x 1683 x 1407 mm

Pris från: 152 000:- (I testat utförande 175 000:-)

Klicka här för jämförelse av Mini Sport Lane och några av dess småbilskonkurrenter.

Betyg:
4
4 / 5

NÄSTA STEG

MINI MINI halvkombi

  • Pris från: 152 500 SEK
  • Bränsletyp: Bensin
  • Bränsleförbrukning: 5.0 l/100 km blandad
Rekommenderar du denna artikel?
Beslut
Hej Alexander. Bra text. Så om man söker körglädje och kvalité till ett relativt lågt pris, och utan att förvänta sig en packåsna, då är det bara att slå till?
Skrivet av paeral, 2014-02-28 12:48:58
Absolut, det är en riktigt rolig bil Mini. Nu kommmer nya modellen lanseras under 2014 så troligtvis innebär det pressade priser på utgående modeller dessutom.
Skrivet av Alexander Jonsson, 2014-02-28 13:36:03
Betygsätt bilen
Bilar och Fordon

Bilfakta

MINI MINI halvkombi

  • Pris från: 152 500 SEK
  • Bränsletyp: Bensin
  • Bränsleförbrukning: 5.0 l/100 km blandad

Följ våra bloggare.

Få senaste bilnyheterna, tester, tips och mycket mer till din mail!
Prenumerera

Biltester

Skribenter

TIPSA EN VÄN!