Störstutbud i Norden!
5
0
4
8
Nya bilar

Miljöaspekter

Georg-Ryttman

av

I Sverige finns fyra miljöklasser för lätta fordon. De heter miljöklass 2005 (bensin- och dieselbilar), 2005 PM (dieselbilar med partikelrening), El och Hybrid. Miljöklasserna reglerar utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen, men inte klimatgaser.

Elbilar tillhör miljöklass El och hybridbilar tillhör miljöklass Hybrid. Här reder vi ut hur stor miljöpåverkan olika typer av fordon och drivmedel har, både på lokal och global nivå.

www.fotoakuten.se

Bensin- och dieselbränsle

Produktionen av bensin och dieselolja kräver energi och påverkar miljön negativt. Största påverkan sker lokalt, vid utvinning av råolja och när oljan raffineras. Då läcker olja och gas till atmosfären samtidigt som mark, grundvatten och hav kan skadas av petroleumprodukter. Den mängd energi som krävs för att utvinna, raffinera och transportera en liter bensin till en bensinstation i exempelvis Sverige, motsvarar cirka 10-20 % av energimängden i bensinen. Motsvarande energiåtgång för dieselolja är ungefär 5-20 %.

Användningen av bensin och dieselolja ger stora utsläpp av koldioxid. En fjärdedel av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från bensin- och dieselanvändningen vid vägtransporter och andelen ökar.

Bensin- och dieselbil

Dieselbilar försurar 2-3 gånger mer än bensinbilar och orsakar fler luftvägssjukdomar, men troligen inte fler cancerfall. Bensinbilar ökar växthuseffekten med 30-35 procent mer och förorsakar mer ozonbildning än dieselbilar. Moderna bilar är avsevärt renare än äldre bilar. Det gäller både bensin- och dieselbilar. Det finns också bilar med lägre utsläpp, både bensin- och dieselvarianter. Dagens bästa dieselbilar har effektiva partikelfilter.

Biogas

Biogas är ett förnybart drivmedel som framställs genom rötning av slam från reningsverk, avfall från livsmedelsindustrin eller sorterat hushållsavfall. Utsläppen av växthusgaser är mycket låga jämfört med andra alternativ. Slam är för närvarande den vanligaste råvaran när man tillverkar biogas men även spannmål och vallgrödor används

Biogas som fordonsbränsle används i bussar, renhållningsfordon, distributionslastbilar, transportfordon och personbilar. Ser man till den totala effekten av koldioxid och metan så minskar bidraget till växthuseffekten med 70-95 procent vid biogasdrift i lätta fordon jämfört med bensindrift. Det beror på att biogasmotorn i grunden är en bensinmotor med tändstift vilken bullrar mindre än en dieselmotor.

En viktig miljöaspekt är också att man kan använda resterna från rötningen som gödningsmedel. På detta sätt kan man både återvinna näringsämnen från råvarorna och minska användningen av konstgödsel i jordbruket. Betydande energivinster kan uppnås på detta sätt.

Bränslecellsfordon

Bränsleceller är en sorts batteri som omvandlar kemiskt bunden energi till elektricitet. Ingen förbränning sker. En bra jämförelse är ett vanligt ficklampsbatteri som skapar elektricitet på kemisk väg. Bränslecellsdrivna fordon utvecklas av de flesta större fordonstillverkare. Enligt många bedömare är det många år kvar till verklig kommersiell drift av bränslecellsfordon.

Bränsleceller för fordon utvecklas i första hand för att tankas med vätgas eller metanol. Vätet reagerar med syre från luften och slutprodukten blir vattenånga. Bränslecellsfordon är alltså en typ av elfordon, men till skillnad från dagens batterier i elbilar kan bränslecellen tankas under färd. Det betyder att bränslecellsfordon inte har begränsad räckvidd. Elmotorer är också i princip enklare produkter med färre rörliga delar än förbränningsmotorer och kan därför på sikt göras billigare eller tillförlitligare, men tekniken för elmotorer i fordon är inte alls lika utvecklad som diesel- och bensinmotorer idag.

Den totala verkningsgraden för bränslecellsdrivna fordon sägs ofta vara mycket högre än för exempelvis dieselfordon. Det stämmer definitivt om man jämför dagens dieselfordon med dagens prototyper av bränslecellsfordon.

Elfordon

Tekniken med eldrivna fordon är lika gammal som förbränningsmotorförsedda bilar. Men sedan massbilismens barndom har bensin- och dieselmotorer utvecklats stadigt medan elbilar ännu inte har slagit igenom i någon större skala.

Krav på försäljning av lågutsläppande bilar i USA på 1990-talet gjorde att många tillverkare påbörjade en försiktig satsning på att elbilar. Nu har utvecklingen svängt mot elbilar som drivs med bränsleceller och så kallade hybridversioner som har batteripaket för de första 10-20 milens körning och förbränningsmotor för längre körningar. På så sätt slipper man elbilens begränsade räckvidd.

De flesta elbilar som sålts kommersiellt i USA och Europa har haft en räckvidd på mellan 5 och 10 mil för personbilar och lätta transportfordon på en laddning. Vissa modeller och prototyper har sålt som haft räckvidd uppåt 20 mil på en laddning. Eldrivna distributionslastbilar har också testats i storstadstrafik, bland annat i Stockholm.

Dagens utbud av nytillverkade elbilar är begränsat. I många av Europas länder säljs inga alls för närvarande. I Sverige säljs enbart små elmopedbilar och golfbilar.

Miljöprestanda hos en elbil är bättre än motsvarande modell med förbränningsmotor, även om man tar med elproduktion i jämförelsen. Tillverkning av el sker i stor skala och ger mycket lägre förluster än energiomvandlingen i en bilmotor. Utsläppen renas mycket bättre och utsläppen sker inte i tätortsmiljön.

Den el som används genomsnittligt i Sverige ger mycket liten påverkan på klimatet eftersom mer än 90 % av tillverkningen sker med vattenkraft och kärnkraft. Dessa energislag ger däremot annan påverkan, på biologisk mångfald, landskapsbild och radioaktiva utsläpp till luft och vatten.

Det totala utnyttjandet av tillförd energi hos en elbil är något högre än hos motsvarande dieselbil. Utsläppen av växthusgaser och hälsofarliga ämnen är mycket lägre från den el som produceras än från diesel- och bensinbilar.

Elhybridfordon och laddhybrider

Elhybridfordon har två drivsystem – en elmotor och en förbränningsmotor. Det pågår mycket utveckling inom bilindustrin för att ta fram hybridfordon eftersom tekniken kan komma att minska bränsleförbrukning och utsläpp avsevärt.

Utsläppen av hälsofarliga ämnen från en elhybridbil kan vara lägre än från motsvarande bensinmodell. Bränsleförbrukningen blir lägre därför att batteriet lagrar energi från förbränningsmotorn och på så sätt höja verkningsgraden. Vid inbromsningar kan bromsenergi lagras som elektricitet och vid stopp kan motorn stängas av. Den lagrade energi utnyttjas sedan av elmotorn vid drift och sänker på så sätt bränsleförbrukningen.

Dagens elhybridbilar på svenska marknaden sänker bränsleförbrukningen ca 25-40 procent jämfört med konventionella bensinbilar i samma storleksklass och motorstyrka.

För närvarande utvecklar många tillverkare så kallade modeller med större batterier som kan laddas via elnätet. Det möjliggör ren eldrift i flera mil, medan förbränningsmotorn assisterar vid längre körningar utan laddning om den medhavda elenergin inte räcker. Sådana fordon finns ännu inte att köpa kommersiellt.

Etanol

Nettotillskottet av växthusgasen koldioxid från bilar som körs på E85 är ca 60 -80 % lägre än om bilen körs på bensin. Utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen från moderna bilar som körs på E85 skiljer sig inte påtagligt från bensinbilar av motsvarande årgångar.

Etanol, som går till drivmedel i svenska fordon, produceras för närvarande av följande typer av råvaror: svensk skogsråvara (liten volym), svenskt vete, europeiska jordbruksgrödor och brasilianskt sockerrrör. Den brasilianska tillverkningen dominerar världsmarknaden, men tullbestämmelser gör att en stor del av importen till Sverige kommer från EU.

Den förnybara råvaran innebär att energianvändning, utsläpp av föroreningar samt utsläppen av koldioxid är mycket låg vid tillverkning av etanol. Eftersom etanolen tillverkas inom landet blir miljöbelastningen vid distribution till bensinstationen dessutom något lägre än från olja, som utvinns utomlands.

Dimetyleter DME

DME är ett drivmedel som kan användas i modifierade dieselmotorer. Varken bränsle eller fordon finns ännu i kommersiell drift. Utsläppen från tunga fordon uppges bli mycket låga jämfört med annan förbränningsmotorteknik. Bränslet kan framställas från både fossil och förnybar råvara. Försök pågår för närvarande i Sverige med förgasning av biobränslen som sedan kan användas till bland annat tillverkning av DME.

Motorgas LPG

Motorgas eller LPG är samma produkt som i Sverige kallas gasol. Gasol består av petroleumprodukterna propan och butan. Dessa framställs vid destillering av råolja eller vid produktion av naturgas. Gasol kan användas som drivmedel i fordon. Bränslet hålls då flytande i trycksatta tankar.

Utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen vid LPG-drift är ungefär desamma som vid bensindrift. Utsläppen av klimatgaser är ungefär 10 % lägre än från bensindrivna fordon. Bilar drivna med LPG räknas inte som miljöbilar i Sverige.

Naturgas

Naturgas är ett fossilt och icke förnybart drivmedel som består till cirka 90 % av metan och resten av bland annat propan och butan. I Sverige kommer naturgasledningar från Danmark vidare till Skåne, Småland, Halland och Västra Götaland. Naturgas används i bussar, renhållningsfordon, distributionslastbilar, transportfordon och personbilar.

Utsläppen av reaktiva kolväten från lätta fordon är ca 70 procent lägre vid naturgasdrift än vid bensindrift. Vid naturgasdrift i tunga fordon är även partikel- och kväveoxidutsläppen lägre än från motsvarande årsmodell av dieseldriven buss och lastbil.

Utsläppen av växthusgaser är 15-25 procent lägre vid naturgasdrift än från motsvarande bensinfordon. Variationen beror på hur motorn har optimerats för naturgasdrift. I jämförelse med en dieselbil minskar utsläppen av klimatgaser nästan lika mycket vid naturgasdrift samtidigt som de hälsofarliga utsläppen är mycket lägre.

En miljövinst med naturgas är att användningen som fordonsbränsle även underlättar en övergång till biogas i fordon eftersom båda gaserna kan distribueras i samma nät och användas i samma fordon. Nätutbyggnaden kan då bära en del av infrastrukturkostnaderna för biogas.

Rapsolja RME

RME står för rapsmetylester. Det produceras av rapsolja, en oljeväxt som odlas mest utomlands men i någon mån även i Sverige, samt metanol från fossila råvaror. Tillgången och potentialen för att odla raps som råvara till drivmedel är mycket begränsad. Endast några procent av dagens dieselanvändning kan teoretiskt ersättas av RME. Bränslet blandas i dieselolja upp till fem procent av några leverantörer i Sverige.

RME kan användas i konventionella dieselmotorer. Dessa måste dock anpassas för RME, som är något mer korrosivt än vanlig dieselolja. Fråga bilåterförsäljaren om ditt fordon är anpassat för RME-drift.

Vid RME-drift är utsläppen av växthusgasen koldioxid ca 60-80 procent lägre än vid dieseldrift, beroende på odlingsmetoder. Utsläppen av partiklar är vanligen något lägre vid RME-drift medan utsläppen av kväveoxider är lika höga eller något högre. Detta förutsätter att motorn är optimerad för RME annars kan utsläppen bli höga.

Dieselbilar ger högre utsläpp av kväveoxider och partiklar än andra motortyper. Därför är lätta dieselfordon mindre lämpliga för tätortskörning från miljösynpunkt, men den som äger en dieselbil som är godkänd för RME kan minska bidraget till växthuseffekten påtagligt genom att köra på detta bränsle.

Syntetisk diesel

Syntetisk dieselolja innehåller mindre aromatiska kolväten och mer paraffiner. Bränslet kan användas i konventionella dieselbilar och ger lägre utsläpp av de flesta miljöfarliga komponenter och det innebär att utsläppen av hälsofarliga ämnen kan minska även från befintliga motorer. Bränslet framställs idag i mindre skala från naturgas men kan på sikt även produceras förnybart från exempelvis skogsråvara.

Vätgas

Vätgas är ingen energikälla utan en energibärare, precis som el.Vätgas kan framställas på flera sätt, bland annat från naturgas eller genom hydrolys av vatten. En del energi går åt för att omvandla exempelvis naturgas eller el till vätgas, komprimera samt lagra gasen så att den kan användas som bränsle.

Energiinnehållet per volymenhet är lågt om man förvarar vätgas komprimerat jämfört med naturgas, och ännu lägre jämfört med flytande drivmedel. Vätgas måste därför förvaras under högt tryck, eller kylt, i trycktåliga tankar. Det höga trycket ställer också höga krav på tankning för att minimera risken för läckage.

Energiåtgång för att framställa biodrivmedel

Generellt sett så går det åt mycket mer energi för att framställa biodrivmedel än vad som krävs för att framställa motsvarande energienhet av fossila drivmedel. När biologiska råvaror används för att framställa flytande bränslen så utgår man från en fast råvara som först måste omvandlas till flytande form, eller till en gas, och sedan eventuellt raffineras. Denna process är mycket mer energikrävande jämfört med fallet för fossila bränslen där naturen redan stått för en del av nedbrytningen.

Vid storskalig framställning av rena biodrivmedel åtgår vanligen motsvarande minst 50 % av energiinnehållet i det färdiga bränslet för framställning och distribution men siffror över 70 % förekommer också. Anledningen är att den fossila råvaran olja redan är flytande och utvinns energieffektivt i stora kvantiteter vid fyndplatserna. Den energi som åtgår i raffinaderier för att ta fram bensin- och dieselkvaliteter utgör en ganska liten del av bränslets totala energiinnehåll. Distribution med båt och tankbil stjäl inte heller någon större mängd energi, eftersom dessa råvaror och bränslen är energitäta.

 

Rekommenderar du denna artikel?
Betygsätt bilen
Bilar och Fordon

Följ våra bloggare.

Få senaste bilnyheterna, tester, tips och mycket mer till din mail!
Prenumerera

Biltester

Skribenter

TIPSA EN VÄN!