Störstutbud i Norden!
5
0
3
1
Nya bilar

#fulltankchallenge - Återresan och intryck

hakan

av

Nu har det gått drygt en vecka sedan jag och Åsa Wallenrud genomförde det som de allra flesta inte trodde var möjligt. Vi körde 190 mil genom Europa på en full tank med bilar som inte borde klara det, enligt tillverkarnas siffror och de flesta konsumenternas åsikter. Våra intryck från resan till Saint-Tropez, har du säkert redan läst. Nu handlar det om återresan och det som många vill kalla ”normal” körning. Hur gick det?

 

20130712_165750

Dagen före återresan i Cavaliere sur mere.

20130710_192647

Faceliften har verkligen lyft bilens utseende.

Efter ett par välbehövliga dagar i solen på Franska Rivieran, var det så dags att styra bilen norrut igen. Kl. 06:45 satte jag mig i bilen i den fantastiska bergsbyn La Garde-Freinet, där jag tillbringat ett par nätter i Lasses och Veronicas mysiga byhus (http://lagardefreinet.se/). Morgondimman hade precis börjat lätta och solen trängde igenom och skapade ett underbart ljus. Min Volvo var fulltankad och redo för lite högre farter till dagens etappmål, Heidelberg, Tysklands vackraste stad. 101 mil på de sköna franska motorvägarna, genom det kamerabevakade Schweiz och ut på de fria farternas Autobahn. Det var dags att köra ”normalt”, som så många refererat till i sina kommentarer den senaste veckan.

Som både jag och Åsa tidigare deklarerat, är ingen av oss speciellt lätta på högerfoten. Sedan 10 år brukar jag åka ner till den här byn, nästan aldrig i samma bil och alltid i snabba bilar. Bilar som har fått känt på min ”normala” körning har varit bl.a.  Saab 9-5 Aero, BMW 745, BMW Z4, Volvo XC90 T6, Volvo C70 T5 och Mercedes E300. Nu satt jag i en 115 hk Diesel, den motorsvagaste bil jag haft sedan min 110 hk Golf GTI från 1983. Trots detta så såg jag fram emot återresan i den bil som så bekvämt tagit mig ned till Franska Rivieran.

20130713_093700

Vackra vyer möter dig på den franska landsbygden.

20130713_063132

06:45 i La Garde-Freinet. Morgonsolen bryter igenom dimman.

Efter att ha tagit mig nedför de smala, kurviga och dimmiga bergsvägarna, kom jag ut på den sexfiliga motorvägen och styrde i motsatt riktning till den vi hade för några dagar sedan. Trots den tidiga lördagmorgonen så var det mycket trafik. Jag hittade snabbt min egen sköna rytm runt 130 km/h och höll mig för det mesta i mitten- och vänsterfilen. Medelförbrukningen ökade till 5,2 l/100 km, vilket inte var speciellt alarmerande. Trafiken flöt på till jag närmade mig Lyon. Här gav mig bilens GPS en kövarning med 34 km stillastående trafik. Snabbt valde jag en alternativ sträcka som ledde mig ut på landsvägar på den franska landsbygden. Det var tydligt att fler än jag hade fått samma förslag, för trafiken var riktigt tät. Rytmen blev ryckig och pendlade mellan 30-100 km/h. Medelförbrukningen ökade snabbt till 6,2 l/100 km eftersom jag körde ”normalt”. Fördelen med denna väg var att jag fick uppleva en fantastisk natur med böljande lavendelfält, vingårdar och mysiga byar.

20130713_134702

Annecy. En av Frankrikes vackraste städer?

20130713_134633

Smältvatten från glaciärerna skapar ett kristallklart vatten.

När jag väl tagit mig förbi Lyon så var det dags för motorvägen igen. Mitt lunchmål var Frankrikes kanske vackraste stad, Annecy. Inbäddad i Alpernas omedelbara närhet och med en azurblå sjö bestående av smältvatten från glaciärerna, ligger denna medeltida stad på ett perfekt avstånd till Côte d’Azur. Här vankades god lunch och bensträckning. Medelförbrukningen var nu nere på 5,8 l/100 km och jag kände mig riktigt nöjd. Det framgår med allt större tydlighet att Volvo verkligen har lyckats med känslan och komforten. Jag var varken trött eller stel. Faktum är att jag var fortsatt imponerad av hur pigg och körglad en bil med 115 hk kunde vara. Efter en snabb lunch så var det åter dags att ”bränna mil”. Mot Schweiz, där fartkameror kontrollerar dig med jämna mellanrum. För att få köra på de fina motorvägarna i Schweiz, måste man köpa en Vignette för ca. 280 kr. Men då gäller den hela året utifall man vill åka ner igen. En skidresa till Verbier eller Chamonix kanske?

20130714_123916

Heidelberg med floden Neckar, gamla stan och slottet är nog vackraste staden i Tyskland.

20130714_124644

Svårt att inte älska Heidelberg.

Resan genom Schweiz var fullständigt odramatisk. Farterna pendlade mellan 80-130 km/h och medelförbrukningen var 5,6 l/100 km. Direkt efter att ha passerat den tyska gränsen i Basel, börjar de fria farterna. Jag var inte sen att testa vad denna Volvo V60 D2 gick för. Enligt specifikationerna ska toppfarten ligga på måttliga 190 km/h och den nådde jag förvånansvärt snabbt. Men det slutade inte där. Bilen fortsatte upp till 210 km/h där den gick alldeles utmärkt på ett varvtal strax över 4.000 rpm/m. Nu började dock bilen att kräva betydligt mer bränsle. 9,2 l /100 km var förbrukningen vid 200-210 km/h. Inte heller det så illa med tanke på farten. Men som alltid på Autobahn, så varade inte glädjen länge förrän det första vägarbetet dök upp. Från 210 till 60 på några sekunder och så fortsatte det med jämna mellanrum fram till Heidelberg. Jag kom fram drygt 3 timmar senare än planerat men fortfarande pigg och fräsch tack vare den höga komforten i Volvon. Snabb incheckning på hotellet och sedan en tripp in till Heidelberg Altstadt och min favoritrestaurang Perkeo.

Dag 2 på min återresa hade Lübeck som mål. Istället för att lockas direkt ut på Autobahn, beslutade jag mig för att ta en mindre väg till Frankfurt. Jag följde Bundesstraβe 3 förbi vackra vingårdar och genom samhällen som Weinheim, Heppenheim och Bensheim. Hastighetsbegränsningen på denna sträcka var endast 70 km/h vilket kunde innebära en låg förbrukning om inte trafiken hade varit så tät. Med en snitthastighet på 43 km/h och en förbrukning på 5,8 l/100 km var det så dags att ge sig ut på Autobahn igen. Vad jag då inte visste var att detta kom att bli den jobbigaste dagen på hela resan. Trafiken på A5 från Frankfurt till Giessen flöt på riktigt bra i hastigheter runt 200 km/h, men sedan började ”Autobahn-helvetet”. Vägarbeten som skapade milslånga köer fick mig att ta beslutet att låta min GPS föreslå en ny väg. Denna skulle visa sig vara 57 km längre och ta mig långt ut på den tyska landsbygden, på vägar jag trodde bara fanns i Alperna. Smala och snirklande vägar tog mig upp i bergen och ner i dalar som en berg och dalbana. Bilen kändes som hemma på dessa vägar. Snabb och exakt styrning i kombination med ett riktigt bra bottendrag, gjorde körningen riktigt kul. Denna ”sportiga” körning påverkade givetvis förbrukning en smula. Nu var jag uppe i 8,8 l/100 km, men jag hade kul!

20130714_213533

Utsikt över den gamla ”svenskstaden” Lübeck från Hotel Vier Jahrezeiten.

20130715_123429

Mäktiga Öresundsbron.

När jag kom tillbaka på Autobahn igen, så var trafiken betydligt tätare än normalt. hastigheterna pendlade mellan 60-120 km/h med en hel del plötsliga inbromsningar i Kasselbackarna.  Fyra kilometer innan Kassel var det dags igen. Ingen förvarning på GPS:n utan tvärstopp. Autobahn var en veritabel parkeringsplats vilket tydde på att det hänt en olycka. Mycket riktigt. En turistbuss hade börjat brinna med resultatet att ett antal bilar krockat med varandra. Autobahn var avstängd i båda riktningarna och ambulanshelikoptrar landade för att hämta skadade. Efter ca. 1 timme kom polisen och informerade om en alternativ väg 600 meter längre fram. Sakta började vi som stod i högra filen, att röra oss i riktning mot ”friheten”. Väl ute på en ny landsväg, överlät jag till min GPS att föreslå rutten. Ytterligare extra 4,6 mil lades till min ursprungsplan och ytterligare en ökning av förbrukningen, men nu handlade det om att komma fram till dagens etappmål innan midnatt. Närmare 4 timmar senare än planerat kom jag till slut tillbaka på Autobahn och bestämde mig för att ”abonnera” på vänsterfilen resten av vägen. Fast det är lättare sagt än gjort i ett land där prestanda har en betydligt större prioritering än låg bränsleförbrukning. Men det gick undan i farter runt 200 km/h mesta delen av den återstående sträckan. Väl framme i Lübeck funderade jag lite på hur det kändes att köra dessa två dagar, jämfört med resan ned till Saint-Tropez. Jag hade varit betydligt mer spänd, kände mig tröttare när jag kom fram och medelfarten var inte så hög som jag hade förväntat mig. Med en snitthastighet på 96 km/h och en en förbrukning på 9,2 l/100 km så kändes det rätt meningslöst att köra ”normalt”.

Sista dagen på min resa tillbaka till Stockholm, började tidigt. Jag hade några stopp att göra hos Volvohandlare på väg hem. Efter en frukost på färjan från Puttgarden till Rødby, var det dags att lugna ned farterna på de danska motorvägarna och över Öresundsbron. Stoppen hos Volvohandlarna i Malmö, Helsingborg och Jönköping, var välbehövliga bensträckare men de senaste dagarnas bilkörning började ta ut sin rätt i närheten av Linköping. Efter en 40 minuters ”power-nap” så styrde jag de sista 20 milen hem till min egen säng. Så här trött var jag inte efter resan ned till Rivieran. Måste ha varit ett resultat av den ”normala” körningen.

Sammanfattning

Skärmavbild 2013-07-09 kl. 23.13.57

Rödby på väg till Rivieran.

Skärmavbild 2013-07-09 kl. 23.14.31

Visst kör man om ibland.

 

Skärmavbild 2013-07-09 kl. 23.15.59

Fast ibland kunde man inte.

Det som de flesta vill definiera som ”normal” körning är rätt dumt! Genom att köra fortare, bromsa oftare och försöka hänga på en högre trafikrytm, tjänade jag väldigt lite tid och fick tanka betydligt oftare. Den psykiska ansträngningen att köra fort på allmänna vägar gjorde mig tröttare och därmed en farligare bilförare. Att köra ekonomiskt handlar inte om att ”smyga” fram i trafiken utan istället om att köra smartare. Planera din körning i god tid och undvik att accelerera och bromsa häftigt. Du kan ha AC:n på utan att det inverkar på förbrukningen, det bevisade vi på väg ned. Öka gärna trycket i däcken med 0,5-1 kg. Det klarar däcken och bilen rullar lättare. Har du adaptiv farthållare (håller konstant avstånd till framförvarande bilar) så använd den. Den sparar bränsle eftersom den hjälper dig att motorbromsa. Just motorbromsa är viktigt för att spara bränsle. Istället för att trampa ned kopplingen och bromsa, använd motorns förmåga att bromsa farten istället. Värt att träna på!

Och sedan var det bilen. ”Min” Volvo V60 D2 var en alldeles utmärkt färdkamrat. Tyst, bekväm på motorvägar, kul på landsvägar och dragvillig så länge du håller dig under 160 km/h. Att den bara hade 115 hk märktes inte utan bilen fortsatte att överraska mig ända hem till Stockholm. Nu är den inkörd och går bara bättre och bättre. Tack Volvo för en riktigt bra bil och för att jag fick nöjet att visa alla tvivlare att det visst går att köra riktigt långt på en full tank, bara man kör med insidan av huvudet. Man blir aldrig för gammal att lära sig något nytt, eller hur?

Data Köpenhamn – Saint-Tropez (ekonomisk körning)

Medelfart: 82 km/h  Medelförbrukning: 3,6 l/100 km  Körsträcka på full tank: 190 mil

Data Saint-Tropez – Stockholm (”normal” körning)

Medelfart: 92 km/h  Medelförbrukning: 6,6 l/100 km  Körsträcka på full tank: 106 mil

Vi ses!

//Håkan

 

Här kan du jämföra bilarna som Åsa och jag körde: http://www.facit.com/se/jamfor-bilar/?id1=8034338&id2=7184835

 

NÄSTA STEG

VOLVO V60 kombi

  • Pris från: 239 900 SEK
  • Bränsletyp: Bensin
  • Bränsleförbrukning: 5.8 l/100 km blandad
Rekommenderar du denna artikel?
Betygsätt bilen
Bilar och Fordon

Bilfakta

VOLVO V60 kombi

  • Pris från: 239 900 SEK
  • Bränsletyp: Bensin
  • Bränsleförbrukning: 5.8 l/100 km blandad

Följ våra bloggare.

Få senaste bilnyheterna, tester, tips och mycket mer till din mail!
Prenumerera

Biltester

Skribenter

TIPSA EN VÄN!