Störstutbud i Norden!
5
0
3
1
Nya bilar

En glimt ur mitt billiv

Jacob Lyth

av

Min egen bilhistorik från mig som ny biltestare här på Facit.com.

Det finns hjärtbilar och det finns hjärnbilar. Hjärtbilarna fyller bilägarlivet med lust, passion, förväntan och oöverträffade körupplevelser, liksom svårförträngda verkstadsräkningar. Hjärnbilarna ger tillförlitlighet, praktiska lösningar, säkra transporter och ekonomisk trygghet, liksom uttråkning och leda. Det går att kombinera de två men det är alltid en kompromiss. Det gäller att optimera kompromissen så att man känner att man har tillfredsställt både hjärta och hjärna, så långt det nu går.

Som nybakad körkortsinnehavare och med en samling som liten pojke på över 200 leksaksbilar fanns det bara ett val av förstabil. En engelsk sportbil. Lekfull, sofistikerad och framförallt oförutsägbar. En vinröd MGB med vit cab, ekerfälgar och svart skinnklädsel införskaffades och jag var Lidingös lyckligaste bilägare. Den var rolig som en gokart, snygg som en skräddarsydd kostym och dyr i drift som en hemmafru i Wimbledon. Realism, börskrasch och utbildning pockade på och vips var den såld till förmån för en cykel. En regning dag på universitetet bytte jag cykeln mot en babyblå Opel Rekord -69 med färdig buckla på framskärmen och sprucken gummibälg runt växelspaken. Full AC i bilen direkt från marken vid 2:ans och 4:ans växel. Funkade förvånansvärt bra tills min pappa sa att den sänkte värdet på huset och den fick vika hädan på skroten. Mitt bilhjärta trånade efter en ny passion och jag föll handlöst för en Jaguar XJ6 SWB i BRG med crémefärgad skinnklädsel. Doften av den patinerade inredningen, reglaget för de dubbla tankarna, djupet i den mörka lacken och spinnandet av den genuina XK-motorn fick mig att åsidosätta passioner av mer köttslig natur, (för ett tag i alla fall, jaggan var en riktig brudmagnet) och jag färdades genom Stockholm i tidlös elegans i flera år.

Med jobb i den pånyttfödda mediebranschen var jag tvungen att bli lite mer praktisk och pålitlig, eller rättare sagt min bil var tvungen att bli det. Lite mer transport och lite mindre njutning. Volvo 240, nackstöd runt om, snobbringar och manuell låda med OD, hur tråkigt kan det bli? Men den var billig i drift, kunde stå var som helst på natten utan att reta upp någon och var lätt att sälja när det var dags. Känslolöst. Efter en period av framgungande i en silverfärgad Cheva Caprice med bordellröd inredning var det dags för familj. Den ena familjebilen avlöste den andra, BMW 735i med två barn, Ford Galaxy med tre barn och utfälld(!) barnvagn, BMW 530i V8 combi med dubbla solluckor och buffelskinn etc. Mitt lite förträngda bilintresse fick sitt ibland i form av en Jaguar XJ12, en Mercedes E320 Cab, en Range Rover Vouge LSEi och någon enstaka amerikanare. Det går att köra barn i de flesta hjärtbilar. Den bil som jag både körde och hade längst var en Mercedes E320 T Avantgarde med en riktigt flåsig BOSE-anläggning som gjord för eurodisco på bilsemester, men den bästa och mest ekonomiska var en Lexus LS400. Faktiskt Jan Hugo Stenbecks gamla tjänstevagn i svart med gul Kinnevik-stripe på sidan. Dög den åt honom som flaggskepp så dög den åt mig som andrabil.

Numera kör jag både Mercedes NGT på gas/bensin och VW Touran på samma drivmedel. De går båda bra och fyller sina funktioner som moderna transportörer i miljökostym av personer och prylar väl. Men om jag vill stilla mina körlustar och drömma mig bort på vägarna blir det en hösttur med taket nere i en Mazda MX5 tillsammans med någon jag tycker om. Billigt, busigt och bilbejakande.

Jacob

 

Rekommenderar du denna artikel?
Betygsätt bilen
Bilar och Fordon

Följ våra bloggare.

Få senaste bilnyheterna, tester, tips och mycket mer till din mail!
Prenumerera

Biltester

Skribenter

TIPSA EN VÄN!